jag önskar jag kunde säga, det är en fas vi går igenom

att allting kommer ordna sig till slut.

nu har vi nått botten.
men nu får vi jobba oss hem igen.

tog mig upp ur sängen imorse efter många om och men.
gymmet, en timma.
underbart.
stressigt.
jobba.

haft en riktigt bra dag på jobbet, som nästintill alla dem andra.
fått goda råd och många bekräftelser.

nu har jag haft mitt dagliga setterberg-nathalie samtal.
snart tjejen, ska vi sitta där i en soffa tillsammans och bara prata bort timmarna.
tills dess funkar msn och telen utmärkt.
du är mitt eviga stöd.
och jag ditt hoppas jag på.

jag har svårt och se ibland när jag är självdestruktiv.
men när jag ser en vän i samma sits, då klarnar det.
jag, men inte en vän..eller snarare varken jag eller en vän.

nu ska vi ge allt.
nu är det bara ett långsamt farväl, inget annat!

oh snart onsdag.
peppad till max.
top notch kväll.
glajjor.
rött läppstift.

lyssnar på l.nilsson
nostalgi.

- jag vet inte för vem jag skriver, det är bara ord.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0