säg ingenting till mig
underbar morgon.
batteriet på mobilen räckte till att väcka mig imorse.
tvätttid.
gossip girl.
one tree hill.
havregrynsgröt-banan-kanel-mjölk.
batteriet räckte även till ett snabbt morgonsamtal av borga, får bli ett tillägssamtal innan vi får tid att ses.
och förvånadsvärt så räckte det även till ett halvtimmas långt samtal av kussen, underbara gilava.
skönt att höra att hon kämpar på och mår bra, lite liksinnande situationer fast ändå så olika.
får ses snart, kanske i november, annars finns ju alltid december.
nu ska jag få upp den tvättade tvätten och öven mina andra kläder, få en gnutta mer ordning i lägenheten.
lyssna vidare på melissa horns nya platta på spotify och göra mig en kopp chai te med riktigt chai te från espresso house och skummad barista mjölk, lyx hell yeay!
du vill säkert ha en kommentar.
du har betytt mycket det vet du om.
minnen existerar alltid.
men dem senaste månaderna minst sagt så vet du likaväl som jag att ingenting har funnits.
du är inte en del av den jag är idag och det vi kanske haft gemensamt är ingenting vi har idag.
det finns ingen ilska eller ingen sorg.
vi är vuxna människor och människor växer ifrån varandra.
du får reagera precis hur dramatiskt du vill på saker du har antagit handlat om dig i min blogg, det är ditt val och det du väljer får du givetvis göra.
detta är ingen större förlust, varken för mig eller dig.
vi har vårat på sidan om.
jag är lycklig, och förhoppningsvis du med.
och hoppas du tar det för vad det är, vi har fortfarande en sak gemensamt och det är våra vänner.
vänner som jag avgudar.
det är vad det är, och hoppas du som jag tar det för vad det är.
vänskap som runnit ur.
det är nu bekantskapen tar sin plats.
du är inte osynlig för mig, du är pantéa.
ett var, men inte är.
så livet funkar.
hoppas det låter så odramatiskt som det är.
nu melissa,chai te och uppstyrning!!
Nämen. Hela hjärtat hamnade i halsen.
Har inte vart inne på din blogg på länge, så jag fick mig en chock! Vart vill jag ha en kommentar? Inlägget tillägnat mina vänner? Jag skiver aldrig för respons. Inte i form av kommentarer, så det måste du fått om bakfoten. Dessutom handlar hela grejen om att jag är dålig jämfört med mina vänner på att just säga med ord hur mycket dom betyder för mig.
Men jag förstår inte riktigt din tankegång faktiskt.. med detta inlägget, som sagt jag blev chockad. Jag har inte ägnat så mycket tid åt att tänkte över "oss" och känenr heller inget behov av att säga "hejdå, tack för den här tiden, vi ses nog".
Varför? För att jag inte bryr mig ärligt talat. Som sagt, du och jag... vi har haft våra perioder.
Vissa gånger har vi funnits där för varandra och verkligen förstått den andra, medan vi andra gånger vart i luven på varandra mest hela tiden.
Jag och Louise pratade om det förut... det här med att man på något omedvetet sätt väljer vänner när man blir äldre. Och det är väl ungefär det som har hänt... Jag vill ha människor som tillför något i mitt liv och som jag känner att jag kan ge något till, såna som får mig att växa, som jag ser mina, respektive deras ungar lekandes i framtiden och så vidare.
Du Nathalie har inte riktigt den platsen. Med tanke på alla dina inlägg har du visst ägnat tankar och funderingar kring mig och vad som hänt.- Sorry för det, du kunde bett om en förklaring om något var oklart.
Men så är det. Ja vi kommer ses i framtiden, som sagt vi har gemensamma vänner.
Vänner som jag har haft i mååånga många år och som jag SER mig själv med i framtiden. Så visst, vi kommer stöta på varandra.
Nej det är inte dramatiskt för mig! Skönt att du skrev det jag tänkt länge länge :)
