nej nathalie skärp dig nu!

jag är en sån tjej som brukar ha stake. pantea har tom bekräftat det. men fan inte nu, den försvann någonstans på vägen.

aldrig haft min handsfree så nära mig som ikväll. men fick jag något för det, nej nej nej.

är så trött påt.

jag är en posetiv och impulsiv människa som numera i mellan åt sitter och tänker ihjäl sig själv med sina egna tankar och sen beklagar sig i timtals till sina stackars vänner som jag snart tro kommer överge mig för allt tjat.

ni har så bra råd, ni tänker precis som mig. men jag agerar inte efter mina tankar numera. nej som pantea och jag pratade om att hoppet är det sista som lämnar en människa..samma här. när hoppet dör så går det bra och det gör den emellan åt men sen tänds det igen och då är man tillbaka på ruta ett..JÄVLA SKIT!!

jag har ju sagt allt jag vill ha sagt, gjort allting klart, lagt alla kort på borden.

men sen står jag här någon vecka senare med samma jävla problem...hur kan det komma sig nathalie??

varför är jag så dum, jag är ju rätt smart egentligen.

som alla säger, han har mig lindat runt sitt jävla lillfinger och han höra av sig och ses när det passar honom. men så funkar det inte. ge och ta har till och med han och jag prata om men nej nej här handlar det om att nathalie ger och hon väntar.

och så både vet jag  och föreställt mig att det inte ska vara så här när man träffar en ny och det pirrar lite i magen.

man ska sitta med fjälirar inte magont.

man ska somna med ett leende och inte med en hängläpp.

detta är självdestuktivt och mönstret måste brytas...

men hur? hoppet är ju fortfarande kvar? kommer jag sitta här imorgon med samma problem, troligtvis!

bara för det fick jag ju sms av han nu...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0