möten i livet kan vara avgörande för framtiden

jag har mött två människor i mitt liv, som har fått mig att välja min väg för framtiden.

den ena bor en bit bort och var en snubbe som jag träffade för 3½ år sedan i skottland. inte för en sekund trodde jag att när han gick åt ena hållet och jag det andra med tårarna rinnande nedför min kind att jag någonsin skulle träffa han igen. jag såg något i han som ingen annan gjorde. inget illa ment där grabben hade allvarliga narkotika problem och slog faktiskt alexandra, eller den storyn går ju lite kluvet men det spelar ingen roll, han var långt ifrån perfekt. men alla är inte perfekta, alla har det inte lika lätt, endel tar fel väg i livet, endel får inte hjälp, endel tar sig inte ut men dem är ju inte mindre människa för det. (usch jag hatar att skriva egentligen, har svårt att få ner tankar och känslor i ord. detta kommer nog tolkas fel på tusen sätt men det tar jag )


yess, äntligen rakat av igelkott håret som jag avskyr.


barry millar, var har du köpt din t-shirt? =)

det var där den riktiga fascinationen av den komplicerade tog sin början på allvar men redan på högstadiet så fanns det en tjej som var så svår för alla andra att se vem hon var, men inte för mig. vilken underbar flicka det fanns bakom den bråkstaken. hon kommer fortsätta växa upp och bli en underbar tjej, det är jag helt säker på. hon har gett mig en hel del och det betydde så himla mycket när hon fick reda på vad jag skulle läsa vidare till och sa till mig "det passar dig utmärkt nathalie, du har tagit så bra hand om mig och det kan inte varit det lättaste". men det var det faktiskt, så underbar som hon är hur kan det då vara svårt.

hörde från barry idag, lovade att jag skulle höra av mig när jag fick tid. helt otroligt, 3½ år och still going on.

ännu mera skottland idag när jag kollade på britain's got talen 2009 och en 47årig skottsk kvinna sjunger i have a dream från les miserable och det är helt hänförande, har ni inte sett det så kolla och lyssna!

ska nog sätta mig i träfgården med en cigg och corren och läsa lite ute i solen medans den fortfarande är framme.
skulle gjort det tidigare men hamnade framför australia filmen som jag inte orkade se inatt. vilken film, sötaste pokjen någonsin men inte bara han utan hans morfar med, han var något utöver det vanliga. sånt älskar ju jag!

nu vill jag bli kysst, sa cecilia lind...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0