hon väcker så mycket känslor i mig.

jag vet att hon gör det i dig med.

snackade med mahira nyss, hon visste inget så jag förklarade kort för henne. eftersom hon inte vet något så blir det svårt för henne att förstå. men hon finns ändå där och lyssnar och det är de i slutändan allt kommer ner till.

har inte tänkt på dig på länge. jag har föträngt alla känslor som handlar om dig och istället bara lagt på ett lock av ilskam förundran och hat. hur kunde du göra det du gjorde mot mig?

efter alla år, du och jag. vi gick igenom dina självmordstankar, kärleksförkrossan, svikelse av vänner, problem i skolan, allt det som gjorde oss svaga men fick oss att växa tillsammans men ändå på egen hand. vi växte aldrig mera ihop utan vi hjälpte varandra att växa som starka individer. vi har alltid haft vårt egna liv vid sidan om men våra egna vänner och det är det som alltid varit så unikt med våran vänskap.

minns hur jag utan att blinka sa adjö till dig och våran vänskap. jag visste redan då, efter läst ditt sms sittandes på toalocket att jag aldrig skulle kunna förlåta dig för den smärtan du orsakat mig.

jag lyssnar på henne, hon sjunger så fint..lika fint som hon brukade göra i ditt rum, jag älskar dig och jag önskar dig det bästa. trots allt så förtjänar du det. jag kommer aldrig glömma dig och det tror jag att du vet.

jag lyssnar men jag vet att det aldrig kommer  bli du och jag igen, inte denna gång.

jag lyssnar, ilskan och hatet försvinner sakta, men förlåtelsen väckes det inget liv i.

jag lyssnar, och säger nu adjö.............


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0